Logen Nr 34 Peter Ålänning


 
       Första sidan


 
     Historia

      Logen Nr 34


      Ämbetsmän

      Medlemssidor
   

      OF-länkar
 





        

 

          

 

                                                       
Namnet Peter Ålänning

På för tiden typiskt sätt uppvisar källmaterialet en brokig flora skrivsätt ifråga om namnet Peter Ålännig. Benämningen Petter Ålänning saknas däremot helt.
I historisk litteratur används genomgående benämningen Peter Ålänning. Namnformen får för den skull anses vara vedertagen. Peter Ålännings sigill bär den latinska inskriptionen S. Petri Finvision, vilket i översättning lyder Peter Finvidsson sigill. Namnet Finvidsson leder oss till Finströms och Geta socknar på Åland.
Det är tänkbart, att han är son till Kettil Stryk i Geta ( Bolstaholm ? ) Peter Ålänning utgör uppenbarligen en länk i de invecklade släktförgreningarna inom stormannaätterna på Åland vid denna tid.

Hans hustru Kristina Pedersdotter förefaller av uppgifterna i Ålands medeltidskunder att döma att vara hemma från Östergötland.
Hon är frälsesläkt och syster till Rembold Pedersson från Alvesta I Broby socken söder om Vadstena i Östergötland.

Grosshandlare och rådman

Med sin bakgrund förankrad i stormannaätterna på Åland är han knappast barskrapad när han inleder sin köpmannabana.
Hans framgångar tyder på att han var begåvad med ett sällsynt väderkorn för de stora vinstgivande affärerna. Peter Ålänning flyttning till Stockholm kan ha föranletts av den nyutkomna Magnus Erikssons stadslag, som stadsfästes år 1357 och småningom börjar tillämpas.
Genom den läggs Bottenvikens kuster under Stockholms stapel. All handel kanaliseras till Stockholm. Det bevarade urkundsmaterialet vittnar om denne märklige mans förmåga att svinga sig upp till positionen av att vara den ende storköpmannen i Stockholm med svensk börd under det senare 1300- talet.
Därtill är han under denna tid den enda säkert kända svenska rådmannen i Stockholms råd, som i övrigt består enbart av tyskar.
Digniteten i Peter Ålännings verksamhet bestyrks ytterligare av hans affärer med den mäktiga riksdrotsen Bo Jonsson Grip, på sin tid Sveriges mäktigaste man och jordägare.
Peter Ålänning är också grosshandlare i spannmål.

Jordspekulant och bankir

Peter Ålänning uppträder även som en ivrig jordspekulant. Han förvärvar genom köp eller bytesaffär jord och egendomar både i Sverige, på Åland och i Finland.
I Peter Ålänning möter man även en framgångsrik bankir. Han syns ha de makthavandes förtroende också på detta område. Att Peter Ålänning har anseende om att var solid och rik framgår även av att han anlitas som sigillvittne vid stora affärstransaktioner.

Dramatiska år

Under 1300-talets senare hälft hopar sig stormmolnen. I augusti 1386 avlider Bo Jonsson Grip. Mot slutet av sitt liv har han intagit en alltmer avvaktande hållning gentemot utlänningsväldet i landet.
Hans enorma godsinnehav, som gjort honom till en slags stat i staten, förefaller ha ett visst politiskt syfte.
Denna sin maktställning i Sverige och Finland ger han sitt berömda testamente av år 1384 i arv åt utsedda förtroendemän bland rikets stormän. Digniteten av Bo Jonssons maktställning framgår av att dennes frånfälle får kung Albrekt att påskynda sin återkomst till Sverige från sitt mecklenburgska hemland, där han vistats en längre tid.

Detta resulterar i en konflikt som år 1388 leder till de svenska stormännen anhåller om hjälp av Margareta Valdermarsdotter, Danmarks och Norges härskarinna. I början av år 1388 invaderar drottning Margareta norska och danska styrkor västra Sverige. I mars kungör 12 svenska stormän, de flesta tillhörande Bo Jonssons testamentsexekutorer, sitt erkännande av Margareta som Sveriges " fullmäktigande fru och rätta husbonde".
De lovar att Bo Jonssons slott, Åbohus, Raseborg, Korsholm och Kastelholm med tillhörande län, samt Hälsingeland, halva Kopparberg, halva Dalarna med tillhörande järnberg och Östergötland med köpstäder skall ställas till hennes förfogande.
Detta betyder krig.
Kung Albrekt kallar på förstärkning från hertigdömet Mecklenburg. En stor styrka järnklädda ryttare stiger i början av 1389 i land i Kalmar och rycker raskt framåt. De bägge härarna möts vid Falköping i Västergötland.
Tyskarna och deras svenska medhjälparna lider ett förkrossande nederlag. Kung Albrekt och hans son Erik blir tillfångatagna. Nu följer en orolig tid.

I spåren på upproret mot kung Albrekt drar våldsamma politiska stormar över landet. Då budskapet om kungens nederlag och fångenskap når Stockholm hetsar detta upp tyskarnas hat och våldsamheter mot svenskarna i staden som följd.
Peter Ålännings ställning som grosshandlare, bankir och rådman försätter honom i en utsatt position. Händelserna i det följande blir dramatiska. Spänningen stiger och en växande allmän osäkerhet ger sig till känna.
I de härefter följande övergreppen mot svenskarna i staden intar Peter Ålänning en ledande ställning. Han kastas i fängelse, men friges senare. Dessa våldshandlingar från tysk sida pekar på en stigande nervositet.

Tyskarna syns frukta en kupp från svenskarna för att överlämna staden åt drottning Margareta, som nu drar samman sina styrkor kring Stockholm. Nya oroligheter uppflammar och kulminerar i de s.k käpplingemorden, då ett tiotal svenskar i ledande ställning av tyskarna tvingas ut i en båt till Käpplingeholmen, nu Blasieholmen, torteras och stängs fjättrade in i ett trähus som antänds. Alla omkommer.

Hur Peter Ålänning undgår döden förtäljer icke historien.. Det verkar vara hans goda förståndsgåvor och verklighetssinne som lotsar honom genom faror och svårigheter i häxkitteln i Stockholm. På något sätt lyckas han undkomma dessa fruktansvärda händelser, som så när hade kostat honom livet. Måhända söker han tillflykt tillsammans med sin trogna livsledsagarinna Kristina på någon av sina egendomar ute i landet inväntande bättre tider.
Den 29 september 1398 öppnas Stockholms portar för drottning Margareta. Peter Ålänning, som det varit tyst om några år, dyker nu åter upp i källskrifterna.
I Revals lejdebok noteras, att han besökt staden under senare delen av år 1398. Tydligen var det alltjämt riskabelt att företaga sjöresor, eftersom han tagigt lejd.

Donator

Redan före händelserna i Stockholm möter vi Peter Ålänning som donator. Även på detta område gör han en gedigen insats. Han blir en av sin tids stora donatorer.
Den 29 september 1386 skänker Peter och hans hustru allt sitt gods på Åland och i finska skären till Åbo domkyrka för upprätthållande av ett prebende.
Följande år överlämnar Peter 300 mark jämte en i Stockholm belägen bod (cellarium ) till Uppsala domkyrka i samma syfte. Nu följer ett mer än tioårigt uppehåll säkerligen betingat av de krigiska förvecklingarna som drabbar landet.
Efter ofärdsåren träder Peter ålänning åter fram som donator. År 1400 donerar Peter och hans hustru till St Henriks och St Eriks kor vid Åbo domkyrka en gatubod i Stockholm.
Samtidigt specificeras den egendom, som överlämnats 1386. Prebendaten skall läsa två mässor i veckan i St Henriks kor och i St Eriks kor, den ena för alla kristna själar och den andra för St Eriks "Swalaenghe domkirkian staar".
År 1404 är Peter ensam. Hans trogna livsledsagarinna, Kristina Pedersdotter, har gått bort, då han den 1 juni 14004 stadsfäster sin och sin framlidna hustrus tidigare gåva av gården Elfe stad (Alvesta) i Östergötland till Vadstena kloster.
Ett par år senare har även Peter Ålänning lämnat det jordiska livet. Detta framgår av påven Gregorius XII:s stadsfästelse år 1407 av framlidne Peter Ålännings stora donationer till Uppsala domkyrka. I Helga Lekamens gilles i Stockholm handlingar finns följande anteckningar. "Isi sunt fratres st sorores mortui layci: I översättning: " Dessa lekmanna bröder och - systrar är avlidna Peter Alenninghe Christina Pädhar (s) dotter" Såsom lekmannabroder och lekmannasyster har Peter Ålänning varit medlemmar av detta förnäma gille, vilket även hade kungliga personer i sin krets. Under 1300. Och 1400-talen uppträder också andra ålänningar inom handel, sjöfart och hantverk både i Stockholm, i Mälarstäderna och i Reval. Den största bland dem alla är Peter Finvidssson Ålänning, storköpmannen från Åland. I denna makthungriga och kämpande människor slår han sig fram till en enastående position.

Denna artikel är ett sammandrag av Stig Dreijers artikel i festskrifterna Matts Dreijer 80 år utgiven av Ålands folkminnesförbund som nr 5 i bygdeserien, Mariehamn 1984

 >>Tillbaka till hemsidan          

 
   Senast uppdaterad: 24.02.2004 av Ralf Lindvik,